Världsdagen för psykisk hälsa: vad HR gör resten av året

8 oktober 2026

Den 10 oktober är det Världsdagen för psykisk hälsa. Temat som World Federation for Mental Health satt för 2026 är Lived Experiences Heard: Real Voices, Real Change. Att det som människor faktiskt berättar ska kunna skapa förändring.

På många arbetsplatser består dagen av ett inlägg på intranätet och frukt i fikarummet. Men en temadag är ingen arbetsmiljöåtgärd. Arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen avgörs av vad HR gör under resten av året.

Psykisk ohälsa på arbetsplatsen i siffror

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till längre sjukfrånvaro i Sverige. Så här ser det ut enligt Försäkringskassans lägesrapport 2026:1.

Under de senaste tolv månaderna fram till september 2025 har antalet pågående sjukfall minskat något, med 3% för psykiatriska diagnoser och 6% för de stressrelaterade. Nivån är ändå långt över där den var 2019.

Arbetet bidrar och det är inte längre en åsikt

Hösten 2023 skickade Försäkringskassan en enkät till 10 200 personer som varit sjukskrivna i ungefär ett halvår. Bland dem med stressrelaterad psykisk ohälsa svarade 88% att arbetet hade bidragit till sjukskrivningen. Det är nästan dubbelt så vanligt som vid andra diagnoser. Det är något som HR bör titta närmare på.

Det handlade framför allt om stress och hög arbetsbelastning, men också om konflikter och kränkande behandling. Det går att avfärda en del som självrapportering. Nästan 9 av 10 är ändå svårt att förklara bort.

Arbetsgivarens ansvar enligt AFS 2023:2

Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) regleras sedan 2025 i 2 kap. i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete. Den gamla AFS 2015:4 är upphävd. Om er arbetsmiljöhandbok fortfarande hänvisar dit är det dags att uppdatera.

Arbetsmiljöverket reglerar tre saker inom OSA: ohälsosam arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. För hög arbetsbelastning leder ofta till konflikter, vilket i sin tur ökar risken för kränkande särbehandling.

Så riskbedömer ni den psykosociala arbetsmiljön

Tre saker i Arbetsmiljöverkets vägledning är värda att lyfta.

Riskbedöm funktionen, inte personen. Bedöm förutsättningarna för det arbete som ska utföras i en roll, inte hur en viss individ klarar av det. Om bedömningen landar i att Anna behöver bli bättre på att hantera stress har ni bedömt fel sak.

”Stress” är inte en konkret risk. Arbetsmiljöverket ger exempel på hur det ska låta i stället: ”Efter att vi gjorde om organisationen är vi färre som gör jobbet, men kraven är desamma.” Det går att åtgärda.

”Stress” går inte att åtgärda.

Medelvärden räcker sällan. Riskerna skiljer sig åt mellan befattningar, yrken och arbetstider och ett bra snitt i medarbetarenkäten kan dölja en grupp som går sönder.

Varför det ändå inte blir gjort

Institutet för stressmedicin undersökte 2025 arbetsgivare inom välfärdssektorn. Nio av tio arbetsgivare kunde se att det fanns en obalans mellan krav och resurser som behövde åtgärdas. Det betydde inte att den blev åtgärdad.

Ledningen saknade förståelse för vad OSA innebär och prioriterade inte frågan. Första linjens chefer saknade tid och handlingsutrymme. De som jobbade strategiskt pratade inte med dem som jobbade operativt.

Försäkringskassans enkät visar samma sak: problemen som orsakade sjukfrånvaron var inte alltid åtgärdade när personen kom tillbaka. Någon återvänder alltså till exakt det som gjorde hen sjuk.

Återgång i arbete: stödet som gör mätbar skillnad

För personer med psykiatriska diagnoser var återgången i arbete 19% högre bland dem som upplevde att de fick det stöd de behövde från sin arbetsgivare. Det håller även när man kontrollerar för ålder, sjukskrivningshistorik, utbildning och bransch.

Intervjustudier pekar på vad stödet består av: att få veta att man är saknad under sjukskrivningen, en gradvis återgång där även arbetsuppgifterna anpassas och inte bara arbetstiden. Och att chefen och kollegorna accepterar anpassningarna.

79% av dem med stressrelaterad diagnos hade fått någon form av anpassning, mot 61% vid andra diagnoser. Frågan är om det görs före eller efter sjukskrivningen.

När det som tynger finns utanför jobbet

32% av de långtidssjukskrivna med stressrelaterad psykisk ohälsa uppger att faktorer i privatlivet gör det svårt att komma tillbaka helt till arbetet, mot 6% vid andra diagnoser. Bland kvinnor i åldrarna 30–39 år är det 44%. En aktstudie från Socialförsäkringsutskottet fann dokumenterade sociala problem i 35% av de långvariga stressrelaterade sjukfallen. Oftast ett barn som mår mycket dåligt eller en närstående som behöver omsorg.

Arbetsgivaren ska anpassa arbetet även när svårigheterna finns utanför jobbet. Men arbetsgivaren har ingenting att göra inne i själva privatlivet. Samtidigt behöver den här tredjedelen någonstans att bearbeta sina tankar, som inte är medarbetarsamtalet, chefen eller en enkät som landar i ett medelvärde.

Sex konkreta saker HR kan göra den här veckan

1. Läs er egen statistik. Sjukfrånvaro per diagnosgrupp och per enhet, inte ett företagssnitt. Kan ni inte ta fram det vet ni var ni ska börja.
2. Granska en riskbedömning. Står det ”hög stress i teamet”? Skriv om den tills den beskriver vad i organiseringen av arbetet som skapar stressen.
3. Fråga dem som kommit tillbaka vad som inte var åtgärdat. Det ger er er egen version av Försäkringskassans fritextsvar.
4. Ge första linjens chefer mandat, inte bara en utbildning. En chef som inte får ändra bemanning eller kravnivå kan inte göra något med kunskapen.
5. Gör vägen till människor tydlig. Vem ringer man, när och vad kostar det? Företagshälsovården, HR, chefen och vad man gör när det är större än jobbet. Skriv ner det där medarbetarna faktiskt hittar det.
6. Boka uppföljningen i november. Temadagen är över på fredag. Åtgärderna är det inte.

Var pratar medarbetarna egentligen av sig?

Mycket av det här sker klockan tio på kvällen, långt från både HR och företagshälsovården. Allt fler pratar med en chattbot och de flesta allmänna AI-assistenter är optimerade för att hålla med. Vi har skrivit om det i AI sycophancy: när AI alltid håller med och om varför ChatGPT inte är din terapeut eller livscoach.

My Fellow AI är en AI-tjänst för att tänka igenom vardagen. Det är inte terapi, vård eller en akuttjänst. Samtalen lagras i Sverige, AI:n körs inom EU och samtalen används aldrig för att träna modellen. Tjänsten tar den personliga integriteten på stort allvar och bygger på en dokumenterad metod med mänsklig tillsyn.

Oavsett leverantör, ställ de här frågorna:

• Hur testas tjänsten för att den inte bara håller med?
• Vad lagras, var och används samtalen för träning?
• Finns mänsklig tillsyn?
• Har användaren full kontroll över sin data så att ingen personlig information läcker till arbetsgivaren?

Kan en leverantör inte svara på den sista frågan har ni fått ert svar.

Vanliga frågor om psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Behöver du prata med en människa?

My Fellow AI är inte terapi, vård eller en akuttjänst.

• 112 vid fara för liv
• 1177 för sjukvårdsrådgivning, dygnet runt
• Mind Självmordslinjen, 90101
• Kvinnofridslinjen, 020-50 50 50