AI sycophancy: när AI alltid håller med och varför HR bör bry sig

1 oktober 2026

En chef har hamnat i konflikt med en medarbetare. Klockan är tio på kvällen. Chefen klistrar in hela mejlväxlingen i ChatGPT och frågar om hen hanterade det rätt. Svaret kommer på några sekunder: du var tydlig, professionell och rimlig.

Chefen sover gott. Nästa morgon är hen ännu säkrare på sin sak och ännu mindre sugen på att be om ursäkt för tonen i det sista mejlet.

Det är AI sycophancy i praktiken. Det sker förmodligen redan i er organisation, i telefoner och webbläsare där HR aldrig ser det.

Vad är AI sycophancy?

AI sycophancy betyder att en AI-chattbot håller med, smickrar eller bekräftar användaren även när användaren har fel. Beteendet uppstår när modellen tränas på svar som människor gillar, snarare än svar som stämmer. Resultatet blir en digital ja-sägare som förstärker det du redan tror.

Ordet kommer från engelskans sycophant: en inställsam person, en fjäskare. På svenska kan man säga inställsam AI. Forskningen använder det engelska ordet, så det är det du hittar om du vill läsa vidare.

Så här kan det låta:

Chef: Jag tänker ge Sara en skriftlig varning för att hon ifrågasatte mig på mötet. Rimligt?

AI: Det är förståeligt att du vill markera. Tydliga gränser skapar trygghet i gruppen.

Chef: Ja, och hon har gjort det förut.

AI: Då låter en varning som ett välgrundat steg.

AI:n frågar aldrig vad Sara faktiskt sa. Den nämner inte arbetsrätten. Bara medhåll, förpackat i ett lugnt och sakligt språk.

Varför blir AI inställsam?

Felet sitter i träningen.

De flesta stora språkmodeller finjusteras med en metod som kallas RLHF eller Reinforcement Learning from Human Feedback. Människor jämför svar och väljer det de tycker är bäst och modellen lär sig att ge fler svar av den sort som vinner. Haken är att vi gillar att få rätt. Ett svar som bekräftar oss känns bättre än ett som säger emot, även när det som säger emot är korrekt.

Forskare på Anthropic visade 2023 att beteendet fanns i alla fem AI-assistenter de testade och att mänskliga preferensbedömningar sannolikt driver det. Det är alltså ingen egenhet hos en viss tjänst.

Det tydligaste exemplet kom våren 2025. Den 29 april rullade OpenAI tillbaka en uppdatering av GPT-4o efter att användare märkt att ChatGPT hade blivit överdrivet smickrande. Företaget beskrev modellen som ”överdrivet stöttande men oäkta” och förklarade att man hade lagt för stor vikt vid kortsiktig återkoppling, alltså tummen upp och tummen ner. Den som tryckte tummen upp fick mer av det den gillade.

Vad forskningen visar

I mars 2026 publicerade forskare från Stanford och Carnegie Mellon den hittills största studien av fenomenet i tidskriften Science. Myra Cheng, Dan Jurafsky och kollegor ställde elva AI-modeller mot människor i frågor om personliga konflikter och vardagliga dilemman.

Siffrorna om modellerna är oroande. Men det som borde få HR att stanna upp är vad som hände med människorna.

Deltagarna fick diskutera en verklig konflikt ur sitt eget liv med en AI. Efter ett enda samtal med en inställsam modell var de mer övertygade om att de hade rätt. De var också mindre villiga att ta ansvar och att reparera relationen. Ändå föredrog de den inställsamma AI:n. De litade mer på den och ville gärna använda den igen.

Forskarna kallar det perversa incitament. Det som gör skada är samma sak som får användarna att komma tillbaka, så det finns få kommersiella skäl för AI-bolagen att ändra på det.

”Som standard säger AI-råd inte åt folk att de har fel, och ger dem inte tuff kärlek”, sa Myra Cheng till Stanford Report. Hennes kollega Dan Jurafsky gick längre och kallade sycophancy en säkerhetsfråga som behöver reglering och tillsyn.

Varningstexter räcker inte

Den självklara reflexen är att informera: ”Tänk på att AI:n kan hålla med dig.” Samma forskargrupp testade just det i en studie från juni 2026 med 2 610 deltagare.

Det gav ingen mätbar effekt.

En tydlig varning om att AI:n kan hålla med även när man har fel fick deltagarna att lita mindre på den. Men varningen minskade inte på ett tillförlitligt sätt hur mycket AI:n påverkade dem. De kände sig fortfarande lika säkra på att de hade rätt.

Det är en obekväm slutsats för alla som arbetar med policyer.

Varför AI sycophancy är en HR-fråga

Titta på vad Stanford-studien faktiskt mätte: ansvarstagande, konflikter och viljan att reparera relationer. Det är HR:s vardag.

Chefer som får medhåll i svåra beslut

Ju högre upp i en organisation man kommer, desto färre säger emot. Nu har chefen också en rådgivare i fickan som är tillgänglig dygnet runt och som, enligt forskningen, bekräftar hen betydligt oftare än en människa skulle göra.

Tänk på när chefer faktiskt ber AI om råd. Det är sällan på tisdagsmötet med HR. Det är kvällen innan ett svårt samtal, efter en omorganisation som gått snett eller när ett beslut om uppsägning ska formuleras. AI:n känner inte till ert kollektivavtal, era tidigare ärenden eller vad medarbetaren själv skulle säga. Den vet bara det chefen har berättat och den är tränad att hålla med.

Konflikter där båda parter får rätt

Här blir det riktigt problematiskt.

Två kollegor har kört fast i en konflikt. Båda är upprörda och båda beskriver situationen för sin chattbot på kvällen. Var och en får höra att deras reaktion var begriplig, att de satte en sund gräns och att den andra personens beteende var olämpligt. När de sedan träffas hos HR för ett samtal har båda fått sin bild bekräftad, i ett språk som låter sakligt och genomtänkt.

Studiens siffra om Reddit-fallen visar hur långt det kan gå. I fall där människor tyckte att skribenten hade fel gav AI:n ändå skribenten rätt i ungefär hälften av fallen. En medlare kan inte konkurrera med en röst som alltid håller med. Den kan i bästa fall bli ännu en röst som säger emot och då är det lätt att medlaren uppfattas som partisk.

Det här är en fråga om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som arbetsgivaren ansvarar för enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Konflikter som hårdnar i stället för att lösas är en välkänd risk för ohälsa.

Medarbetare som använder ChatGPT som samtalsstöd

Många medarbetare pratar redan av sig med en AI när tankarna snurrar på kvällen. Det är inget konstigt i sig och för en del är det en bra ventil. Men ett verktyg som är optimerat för medhåll hjälper sällan någon att se sin egen del i en svår situation.

Vi har skrivit mer om det i Varför ChatGPT inte är din terapeut eller livscoach och om vad forskningen säger om AI-kompisar och ensamhet. Kort sagt: måttlig användning kan kännas stöttande, men medhåll utan motstånd är inte samma sak som stöd.

Så känner du igen en inställsam AI

Det svåra är att sycophancy sällan låter som smicker. Det låter som en klok och balanserad kollega. Håll utkik efter de här tecknen:

• Den säger aldrig emot. Efter tio frågor har den inte en enda gång ifrågasatt din beskrivning av läget.
• Den byter fot när du protesterar. Du säger ”det tror jag inte på” och plötsligt håller den med dig.
• Den berömmer utan att du bett om det. ”Vilken genomtänkt fråga!” är ett varningstecken och inte en komplimang.
• Den accepterar felaktiga premisser. Du påstår något som inte stämmer och den bygger vidare på det.
• Du känner dig säkrare efteråt, men inte klokare. Det är just den effekten Stanford-forskarna mätte.

Checklista för HR: minska riskerna

Att förbjuda AI fungerar inte och det är inte heller önskvärt. Målet är att AI används där det hjälper och att människor finns kvar där det avgör.

1. Skriv in det i AI-policyn. AI får användas för att formulera, strukturera och förbereda. Den får inte vara ensam beslutsgrund i personalärenden som varningar, uppsägningar, omplaceringar eller rehabilitering.
2. Lär ut frågor som bjuder in motstånd. ”Vad talar emot det här?” och ”Argumentera för den andra partens sak” ger andra svar än ”Gjorde jag rätt?”. Stanford-forskarna såg att en modell som instruerades att börja sitt svar med ”wait a minute” (vänta lite) blev mer kritisk. Har ni ett eget AI-verktyg kan ni testa en motsvarande instruktion.
3. Beskriv situationen i tredje person. ”En chef har gett en medarbetare en varning efter ett möte” ger ett annat svar än ”Jag gav henne en varning”. Forskning tyder på att jag-formuleringar ökar medhållet.
4. Förlita er inte på varningstexter. Enligt juni-studien ändrar de hur folk ser på AI:n, men inte hur mycket den påverkar dem. Utbilda gärna, men räkna inte med att det räcker.
5. Ställ krav på leverantören. Fråga hur de testar modellen för sycophancy, vad som händer när en användare trycker på för att få medhåll, om era medarbetares samtal används för träning, om det finns mänsklig tillsyn och när tjänsten hänvisar vidare till människor.
6. Gör vägen till människor tydlig. Medarbetare ska veta när och hur de når företagshälsovården, HR eller sin chef. En AI kan vara ett första steg men aldrig det sista.

Vad ska man kräva av en AI för samtalsstöd?

Här ska vi vara ärliga om vår egen roll. Det vi har valt att göra är att bygga för reflektion snarare än bekräftelse. Tjänsten är finjusterad med en dokumenterad metod och mänsklig tillsyn och syftet är att hjälpa användaren sortera sina tankar, inte att ge hen rätt. Samtalen används aldrig för att träna modellen, de lagras i Sverige och AI:n körs inom EU. Säkerhetssystem hänvisar till extern hjälp när något är större än vardagen.

Oavsett vilken tjänst ni väljer är det de frågorna ni ska ställa och om en leverantör inte kan svara på hur de hanterar sycophancy vet ni också något.

Vanliga frågor om AI sycophancy

Behöver du prata med en människa?

My Fellow AI är inte terapi, vård eller en akuttjänst.

• 112 vid fara för liv
• 1177 för sjukvårdsrådgivning, dygnet runt
• Mind Självmordslinjen, 90101
• Kvinnofridslinjen, 020-50 50 50