Är AI farligt? Om rädslan, The AI Doc och AI som gör gott

28 september 2026

En del av det kan vara det. Men frågan är för stor för att svaras med ja eller nej, lite som att fråga om kemi är farligt. Det beror på vem som använder det, till vad och med vilka intentioner och regler man följer. Mitt i all oro är det lätt att missa att en hel del AI redan gör väldigt fina saker.

Rädslan är inte konstig

Att vara orolig för AI är inte överdrivet eller teknikfientligt. Det är en ganska rimlig reaktion på något som går fort och som få av oss hunnit förstå.

Vi svenskar är tydliga med vår åsikt: i en undersökning från Ernst & Young våren 2025 sa 78% att de oroar sig för att AI används för att skapa falsk information. Bara 45% trodde att AI gör samhället bättre, klart lägre än snittet på 57% i de 15 länder som ingick. Samtidigt ökar användningen snabbt. Enligt SCB hade 37% av svenskarna över 16 år använt generativa AI-verktyg under de senaste tre månaderna 2025. Året innan var det 25%.

Vi använder det alltså allt mer, men utan att riktigt lita på det. Det är en märklig plats att stå på. Det är som att flytta in i ett hus som man inte riktigt känner sig trygg i.

En pappa, en film och en väldigt stor fråga

I år släpptes dokumentären The AI Doc: Or How I Became an Apocaloptimist på Netflix, den sätter fokus på just den känslan.

Regissören Daniel Roher (han som vann en Oscar för Navalny) ska bli pappa och någonstans i förberedelserna hör han att AI kanske utrotar mänskligheten innan barnet hunnit börja skolan. Så han gör det enda han kan: han börjar fråga. Forskare, kritiker, pessimister, optimister. Till slut sitter han mittemot Sam Altman, Demis Hassabis och Dario Amodei, cheferna för tre av världens största AI-bolag.

Här är min enda riktiga invändning.

Nästan hela filmen kretsar kring de allra största bolagen, de som tävlar om att bygga den kraftfullaste AI:n som finns. Det är där de stora riskerna finns och de förtjänar all uppmärksamhet de kan få. Det är för övrigt det som mediebolag oftast rapporterar om. Men AI är mycket mer än så. Det är också tusentals mindre projekt där någon har tagit samma teknik och frågat något helt annat: hur kan det här göra livet lite lättare för någon?

De projekten görs det sällan film eller reportage om. Så här kommer några av dem.

AI som redan gör gott

En röst som beskriver världen för den som inte ser den

Sedan 2023 har Be My AI beskrivit bilder direkt åt blinda och synskadade. Så här går det till: du tar en bild med mobilen och AI:n berättar vad den ser. Sedan kan du ställa följdfrågor, precis som till en vän som står bredvid. Vad står det på etiketten? Vilken av knapparna är start? Är tröjan blå eller grön?

Det fantastiska är att detta är gratis för användarna. Idag har appen över 900 000 blinda och synskadade användare i över 150 länder och Be My AI svarar på miljontals frågor varje månad.

Varningen som kommer i tid

Översvämningar drabbar runt 250 miljoner människor varje år. Den som får veta i förväg hinner flytta undan med barnen, de rörelsehindrade och viktiga ägodelar.

Googles Flood Hub använder AI för att förutsäga översvämningar i floder upp till sju dagar i förväg, i 80 länder där omkring 460 miljoner människor bor. Så sent som 2022 låg varningstiden på två dygn. Två dygn räcker för en evakuering men med AI-teknik räcker en vecka till att flytta betydligt mer än så.

Gamla mobiler som lyssnar på regnskogen

Det är lätt att tro att en motorsåg hörs på långt håll. Men regnskogen i Indonesien är för högljudd: insekter, fåglar och apor dränker allt. När Topher White besökte Borneo 2011 hittade han olaglig avverkning bara fem minuters promenad från skogsvaktarnas station. De hade inte hört ett ljud. Då insåg han: människor som värnar om naturen kan inte vara överallt och även den som råkar höra något har ofta för långt till någon att larma.

Så han grundade Rainforest Connection. Gamla Android-mobiler fick solpaneler och en extra mikrofon och hängdes högt upp i träden. En AI lyssnar efter motorsågar, lastbilar och skott och skickar larm direkt till lokala skogsvakter.

Proteinerna som låste upp forskningen

Google DeepMind är ett av världens största AI-bolag. Bolaget byggde AlphaFold, en AI som förutsäger hur proteiner veckar sig. Det låter tekniskt men det är grunden för att förstå sjukdomar och ta fram nya läkemedel. Över 200 miljoner proteinstrukturer har gjorts fritt tillgängliga för forskare i hela världen. Arbetet gav Demis Hassabis, John Jumper och David Baker Nobelpriset i kemi 2024.

Vad de här exemplen har gemensamt

De har alla börjat med en människa och ett problem. En blind person som vill läsa en etikett. En by vid en flod. En skog som huggs ner utan att någon märker det. Tekniken kom sedan, som ett bra verktyg. Inte som ett mål i sig.

Och de verkar alla ha frågat sig tidigt: vad kan gå fel för den vi försöker hjälpa? Det låter självklart, men det är det inte. Mycket av techbranschens historia handlar om att bygga först och tänka sen. Sociala medier är väl det tydligaste exemplet vi har.

Det är den frågan vi själva försökt ställa när vi byggt My Fellow AI, i mycket mindre skala än exemplen ovan. Vi har skapat en tjänst där människor kan prata av sig och vi vet att det inte går att generera förtroende i efterhand. Därför säger vi tydligt att det är en AI man pratar med. Vi delar inga samtal vidare utan att användaren själv valt det och vi skyddar det man är mest rädd om: ens egen integritet. Det är enkla saker men tack vare dem kan vi berätta om My Fellow AI med ryggen rak.

Hur du kan tänka när du möter en ny AI

Om du vill ha något konkret nästa gång du provar en AI-tjänst, så är det här fyra frågor som tar dig långt:

• Vet jag att det är en AI? Sedan 2 augusti 2026 kräver EU att AI-tjänster som pratar med människor säger det.
• Vad händer med det jag berättar? Kan jag radera det? Tränas något på det? Delas det vidare utan mitt samtycke?
• Hur tjänar de pengar? En tjänst som lever på din uppmärksamhet vill något annat än en som lever på att vara till nytta.
• Är de ärliga om vad de inte kan? Det är ofta det bästa tecknet av alla.

Så, är AI farligt?

Delar av det, ja. Kapplöpningen mellan de största bolagen är på riktigt.

Men rädslan berättar inte hela historien. Någonstans hänger en gammal mobil i ett träd och lyssnar. Någonstans får en by en varning sju dagar innan vattnet kommer. Någonstans läser en AI högt vad som står på en mjölkförpackning för någon som inte kan se det.

Kanske är det så man blir apokaloptimist. Man slutar inte oroa sig. Man börjar bara lägga märke till det andra också.

Och om AI-nyheterna ibland ligger och skaver i huvudet när du ska sova, så är det inget konstigt. Vi har skrivit mer om när tankarna snurrar på natten och om varför det kan hjälpa att skriva ner dem.